DITT & DATA

This Page is presented in Swedish only.

 

DITT & DATA finns inte längre. Det grundades 1983 och var vilande sedan 1998. Det lades ner 2006 eftersom bolaget under många år inte haft någon verksamhet. De sista årens arbete bestod av deklaration och årsbokslut för bolaget tillsammans med Iwona Karlsson och Lars Grundell på Grundells Revision i Malmö. Slutligen togs beslut om  avveckling. Avecklingen handhades av Svenska Standardbolag i Falun, lämpligt nog samma företag som ursprunligen bildade ”Grundstenen”.


Hårt arbete, långa arbetsdagar men oerhört givande. Ingen blev förmögen i rena pengar men tillvaron var extremt lärorik. Det var kunskapstörsten som drev oss framåt. Åren med DITT & DATA blev en fantastisk tid, framför allt tack vare alla de som jobbade där. Alla bidrog med sina färdigheter och alla njöt av frukterna.


Så, ett stort tack

till Er som jobbat på DITT & DATA, om det så låg på Södra Esplanaden eller Sandgatan i Lund eller  - på senare tid - på Åvägen i Linköping.


Tack till Lundaborna

Johan Sörensen,

Micke Persson,

Svante Gellerstam,

Robert Ternemo,

Magnus Aagaard,

Ralph Haglund

m.fl.


Tack  till Linköpingsgänget

Toffe Svenstedt,

Frasse Bonis,

Martin Lundberg,

Jesper Bengtsson,

Johan Åqvist

m.fl


Tack skall ni ha allihopa och gôtt mos.



Lite historik


Den främsta anledningen till att jag började med datorer och startade DITT & DATA är förmodligen den ABC80 som tidigt fanns hos Julius Platthandel där den användes för biljettbokningar. Jag blev så fascinerad att jag stannade kvar efter stängningsdags och ”lekte”.

Mitt första program var ett program i BASIC som ritade upp Starship Enterprise och sedan övergick jag till Eliza , ett miserabelt  fruntimmer, som gav enfaldiga svar på kloka frågor och som aldrig ville tala om sig själv. Det var den tidens AI (Artificiell Intelligens).

Vissa nätter blev jag kvar i affären tills det var dags att öppna på morgonen. Det stod snart klart att jag måste ha en egen dator. Jag gick ner till Nisse och Eva på Karlberg & Karlberg på Arkivgatan i Lund och handlade för hela förmögenheten inklusive arvet från min morfar.


Helgeandsgatan, Lund (1982-1983)


Startskottet gick hösten 1982 med en Luxor ABC800C , en Micropolis dubbel, enkelsidig 5,25 tum diskettenhet och en Epson MX80 Matrisskrivare som som jag hade i lägenheten på Helgeandsgatan i Lund.


Kostnaden för denna modesta utrustning var hisnande och så föddes iden om timesharing. Nu skulle det finansieras. Jag fick några bokföringsuppdrag av Grundells i Malmö men tänkte att  även andra kanske var intresserade av att hyra in sig på utrustningen. Jag satte ihop en liten affisch och gick till Karlberg och Karlberg och bad få sätta upp den hos dem.


OK sa Nils Karlberg - det får du gärna.


En vecka senare frågade han mig om jag var intresserad av att hyra ut datorer. Han hade fullt upp med att sälja och hade inte tid med uthyrning. Jodå, det kunde jag och efter ännu en vecka hade jag köpt 6 st ABC80 som genast blev uthyrda till Medborgarskolan i Lund. Detta tog fart våren 1983 och snart hade jag ett gäng ABC80 som hyrdes ut från Simrishamn i söder till Finspång i Norr.


Det blev ”litta jobbitt” att kånka datorer upp och ner för trapporna till lägenheten. Jag bodde högst upp och det fanns ingen hiss. Inte var det så hemtrevligt heller med en massa stora kartonger i min lilla tvåa och eftersom uthyrningsperioderna var ganska långa så hände det inte så mycket under långa perioder. Förutom Skatte-Björn då, som regelbundet kom och fixade med sitt program för deklarationer. Jag beslutade mig för att skaffa en lokal för slippa allt bärandet och samtidigt kanske kunna utöka med lite försäljning av utbildning och kringutrustning. Så kom Ditt & Data att öppna på Södra Esplanaden.


Södra Esplanaden, Lund (1983-1986)


Med hjälp av Laskmästare Philips (Philip Holmberg) så byggde vi om så att vi kunde ha både timesharing, uthyrning och utbildning.


Hitills hade aktiviteterna huserat i en enskild firma - Rythm & Blues - som jag hade för att hålla ordning på mitt arbete som DJ. Nu ansåg Yvona Karlsson, som sedan blev DITT & DATA’s revisor under alla år, att det var dags att bilda ett aktiebolag. Jag hade en ide om att man skulle kunna ha en rörelse som hjälpte privatpersoner att på ett enkelt sätt katalogisera sina privata tillgångar och på så sätt vara bättre förberedd

rörande Försäkringspremier, Äktenskapsförord, Bodelning, Förmögenhetskatt, Brand och Stöld.

En personlig databas som kunde hållas åtskild och som lätt kunde uppdateras. Därav namnet DITT & DATA. När jag skulle registrera det namnet gick jag på patrull. Patent & Registreringsverket ansåg att eftersom det fanns ett registrerat företag vid namn Mittdata, så förelåg risk för namnförväxling. Då invände jag att det det första man lärde sig var att skilja på Ditt och Mitt. Mitt resonemang hade ingen inverkan på PRV’s ställningstagande och så bildades Lunds DITT & DATA AB.


En dag dök Johan Sörensen upp och kollade in läget. Att han begrep långt mer än jag framkom redan första dagen och han blev genast en av DITT & DATA’s förtrogna. Hans V65 program till Björn Månsson skrivet i assembler gick inte av för hackor. Många hackor gjorde förhoppningsvis Björn Månsson på Jägersro med det programmet, som - om jag minns rätt - skrev ut kupongerna, vilka kunde bli rätt många.


För att roa oss skrev Johan ett spel till ABC80  - ca. 50 rader  i BASIC - som kallades Masken. Det gällde att styra en växande slingrande mask tills dess att den fyllde hela skärmen. John var snabb på den tiden. Jag tror det tog honom en timme eller så.


Luxor utvecklades och DITT & DATA köpte in 5 st. ABC802 och en ABC806 med ABC838, en 8” diskettstation med datalagrings-kapacitet på otroliga 1Mb på varje diskett. Nu byggde Johan ett nätverk och vår utbildningsverksamhet blev alltmer avancerad.


Vi hade vuxit till att ha


  1. -5 st platser i lokalen med ABC802 klienter

  2. -1 st ABC806 som server och för Bokföringsuppdrag.

  3. -1 st ABC800C i ett rum för timesharing.

  4. -16 st ABC80 som för det mesta var uthyrda.

  5. -1 st Epson MX80 Matrisprinter

- 1 st Brother skönskrivare

...... Men, det fanns fortfarande tid över.


Väggarna var tomma och jag hade en del folk som tittade in så jag pratade lite med Beck & Ljung och vips hade vi ett litet galleri som sålde signerade Beck & Ljung affischer.


...... fortfarande tid över.


Jag hade sett att Histrup Radio i Lund hade en liten dator som de sålde. Jag pratade med Tord Histrup och kom överens med honom att jag skulle sälja den på kommission. Nu började nästa fas.


En Commodore VIC20 utan åäö och en liten bandspelare Commodore1530 blev utställd i skyltfönstret. Det kan inte ha dröjt många dagar om ens timmar innan Micke Persson gjorde entre.

Han hade koll på hur man fixade 80 tecken på datorn och blev genast knuten till DITT & DATA.


Nu tog det fart. C64 ramlade in och med den spel och program.


Fortfarande ägnade vi tid åt Luxor och utvidgade så till vida att vi införskaffade en prombrännare för att kunna anpassa eprom samt alignement program för inställning av bandspelare. Vi hade vuxit till att även tillhandahålla viss service.


Micke Persson kunde det mesta om C64 så snart kunde vi serva den med alla ingående kretsar. Men med Commodore 1541 Diskettenhet var det annorlunda. Här kom Svante Gellerstam in i bilden. Han hade utvecklat en metod för att laga/förbättra det mekaniska i en 1541. Nu var vi de fyras gäng. Johan, Micke, Svante och Jag. Hade vi tid över spelade vi - förutom Masken - Zaxxon, Kokotoni Wilf eller Lode Runner.


Service och reparation blev nu en ganska viktig del av Ditt & Data’s verksamhet.  Vi fick allt fler kunder inom Commodoresegmentet och nya datorer dök upp allteftersom. 6510 CPU,6526 CIA,6581 SID blev vardagsspråk. Vi sålde väl inga högar med 64-or men vi skruvade och servade tämligen flitigt. VIC20 försvann så fort C64 dök upp och Commodore 16, Commodore Plus 4 C128 blev mer eller mindre en floppar. I alla fall hos oss. Det var ingen av oss som blev ”förälskad”. Klenoden i segmentet blev i stället den bärbara 64-an SX64. Vi köpte ett exemplar. Tyvärr försvann det i samband med en uthyrning.


Hemdatormarknaden tog nu ordentlig fart och vi hakade på. Johan var tidigt inne på Atari ST. Tyvärr fanns ingen återförsäljare i Sverige så vi åkte till Hamburg och handlade antingen i Atariaffären på Bramfelder Chaussee eller på varuhuset Karstadt i Hamburg.(Johan minns ännu att vi sov i bilen)

Nu trädde vi in i en värld av musik och MIDI.ST-n hade inbyggda MIDI-Portar och färdiga sequencerprogram - från EZ-track och Steinberg PRO-24 till Cubit(Cubase). En Yamaha PSR75 införskaffades för att vi behövde ett MIDI-instrument. Första hårddisk till hemdatorer fick vi också från Atari, en SH204.


Hela tiden försökte vi tänja på gränserna. Hur många typer av emulatorer (främst Mac) som vi fördjupade oss i kan jag inte räkna till idag.


Servicen utvecklades. Vi skaffade vårt första oscilloskop och kunde nu även laga monitorer. Vi lödde kretsar på moderkort och satte socklar utifall vi skulle behöva byta ut kretsen igen. Framförallt så var joysticksporten på C64-an känslig och föranledde många reparationer. Svante fixade 1541-or med bågfil och lim. RS-232 buffertkretsar och  eprombränning blev vardagsmat.


Atari ST kom att bli betraktad som ”Poor Mans MacIntosh” och tack vare den superba skärmen SM124 så var det en del inom universitetssfären som fattade tycke. Annars var Mac mest eftertraktad så jakten på en bra macemulator till Atari var inte bara en lek. Även journalister såg fördelen med Atari ST och SM124 och vi försåg en hel redaktion i Malmö med datorer.

Dan Glimne nämner oss i en av sina spelböcker.


Micke spanade längs med IBM PC spåret och snart nog dök den första PC-n upp. Det var en äkta IBM 256 Kb som gick till en kund i Linköping. Det var den enda IBM vi någonsin sålde. Resten var kompatibler som det kallades på den tiden. Vi startade med Commodore PC10.  En snabb liten rackare med 4,77 Mhz 8088 CPU och 512 Kb RAM. Dubbla diskettstationer. Hercules och CGA. Jag tror den kostade 17 995:-. Man fick mycket för pengarna på den här tiden.

I denna vevan började vi köpa varor från Taiwan. Vi köpte in travar av modem från RPTI, vilket kom att bli en av våra mest populära produkter. Vi blev alltmer en fullsorterad affär.


Diskettboxar, Printerpapper, Disketter , Joysticks, Modem, Spel, Nyttoprogram, Kablar, Handböcker, Ritningar, Kompilatorer, Cartridges m.m. 


Svante hade bara en sak i huvudet - Commodore Amiga.


Sandgatan, Lund (1986-1989)


I denna vevan bröt vi upp från Södra Esplanaden och flyttade till lokalen på Sandgatan. Vi fick äntligen en Amiga 1000 och så var den delen av verksamheten igång. DMA tillfogades vår ordlista och vi började prata med varandra i BASIC eller Pascal. Atari försåg oss med vår första laserskrivare SLM804 som var den tidens snabbaste tack vare DMA kopplingen. Det vektorbaserade Calamus blev vårt Desktop Publishing program. Amigan var ett riktigt showcase på den tiden och drog in massor med folk i butiken. Alla ville se multitasking med studsande rutiga bollar och höra Axel F.


En Ensonic ESQ1 införskaffades för att vi behövde bättre MIDI och riktig synt till skillnad från Yamaha PSR75 som ”bara” var ett keyboard. Johan skrev en MIDI-monitor för  Atari TOS.


Nu började även alternativ till orginalutrustning dyka upp på allvar. Supra Hårdisk som vi kopplade till både Atari och Amiga, ja t.o.m. till C64.  Hur kul var det inte när vi lyckades koppla den till en C64 och öppna den med OPEN 14 eller vad det nu var för syntax.


Svante och Johan förde en ständig dialog om förträffligheten hos Amiga vs Atari. I efterhand kan man kanske säga att Amigan var lite mer spektakulär men Atarin kom att bli mer seriöst använd. Framförallt tack vare MIDI men också mycket på grund av Calamus. Vi hade en manlig student som finansierade sina studier med att skriva böcker om husdjur med en 520ST och 1st Word. Benkt Enqvist gav ut Konstmagasinet TOK  med en Mega4ST + SM194 (19 tum monochrome monitor) samt Calamus.Tommy Nilsson i Klågerup  producerade animerade reklamfilmer med Atari 1040ST och Neochrome.


Fortfarande var marknaden öppen för nya ideer och vi försökte hänga med. In kom en udda dator AMSTRAD PCW. En utpräglad ordbehandlare som rönte en viss framgång hos universitetsfolk. Allting var eget med denna Amstrad. Inget såg ut som på de andra datorerna. T.om. disketterna hade ett eget format CF2. Vi gjorde dock sensationellt goda affärer med just den disketten, bäst i Europa. Så bra att MAXELL såg oss som en ”Major Distributor” under en tid.


Amstrad började även att sälja budget PC och för första gången i DITT & DATA’s historia skaffade vi en dator som inte var till salu. En Amstrad PC1512 med hårdisk inköptes och där installerades DITT & DATA’s egen BBS (Bulletin Board System) en slags föregångare till dagens internet. Tro det eller ej men denna BBS körde vi 24-7 i över 8 år med kanske några dagars stillestånd under hela perioden.


Vi köpte så småningom även in en MacIntosh 512K på grund av att vi inte lyckades köra programvaran Al-Katib - ett program som skrev arabiska tecken från höger till vänster på skärmen - i någon emulator.


Personliga skäl gjorde att jag ville flytta till Linköping, Bolaget flyttade och bytte namn till DITT & DATA i Linköping AB. Kvar i Lund blev DITT & DATA i Lund. Tyvärr fungerade inte detta arrangemang och snart efter flytten till Linköping upphörde verksamheten på Sandgatan helt och lokalerna blev sedemera omvandlade till delar av en klosterverksamhet.


Åvägen, Linköping (1989-1995)


Lokalerna på Åvägen i Linköping var märkliga men ändamålsenliga. Sneda väggar, spiraltrappa från kontoret ner till källaren där vi hade service och lager. Ett litet pentry och två hyfsat stora skyltfönster.


Luxor fanns inte längre i sortimentet, uthyrning av datorer och kringutrustning hade upphört. I Linköping blev Ditt & Data en riktigt välsorterad databutik. Tack vare våra erfarenheter från tidigare år kunde vi tillfredställa de flesta önskemål. Allt - från reparation av en gammal bandspelare till en VIC20 - till installation av nätverk åt kommuner. Inte för att vi hade så många kommuner som kom till oss men vi hade i alla fall en. Nätverk var i början av 1990-talet det verkligt stora. Windows 3.10 och 3.11  var banbrytande och parallellt körde vi med Novell i olika versioner. Vi gjorde lite stapplande försök med UNIX men utan större framgång.


Commodore sålde bra, främst C64. Amigan utvecklades med nya modeller. 500, 2000 och 3000. 500-an gick väl åt rätt bra men de större maskinerna blev mest utställningsföremål. Målgruppen för en Amiga 2000 var rätt exklusiv och vi nådde den inte. Det fanns kollegor som klarade det bättre.


Vårt riktiga specialområde kom att bli Atari.

Det fanns (finns?) en väldigt aktiv Atariklubb

i Mjölby som hade många medlemmar även i Linköping och anförda av Kapten Christian Möller kom de att utgöra en ytterst livaktig kraft runt Atari. Affären blev ett tillhåll och många mantimmar tillbringades med datasnack, programmering och kaffe. Toffe som vid den tiden var sysadmin för  DITT & DATA’s BBS vidareutvecklade och satte upp s.k. pointanslutningar till vilka kopplades i huvudsak Atariägare. Martin jobbade på med ANSI-grafiken för BBS-ens Portal.


Allt vad Atari hade att erbjuda köpte vi in och sålde. Lynx, Portfolio, Stacy, ST, STE, Mega ST, TT, Falcon och slut även Atari PC. Vi åkte till CeBIT i Hannover och kollade och visade själva upp oss på lokala mässor. 


Utvecklingen på marknaden fullkomligt exploderade på den här tiden och nya produkter såg dagens ljus vareviga dag. Köpte man in en pryl ena veckan var den ”out of date” nästa. Vi som tidigare haft tid att testa gränser fick nu fullt sjå att hänga med. Konkurrensen blev stenhård och priset var som vanligt det avgörande. Till slut tjänade man lika mycket på att sälja en PC som på att sälja en refill till en SLM804 laserskrivare.


Ända sedan tiden på Södra Esplanaden i Lund hade vi satsat på att ha ett nästan gigantiskt sortiment av färgband, färgpatroner och kassetter till alla upptänkliga skrivare och försäljning av det tillsammans med s.k. no-name disketter var ett stadigt ben som vi stödde oss på. Det var verkligen gungor och karuseller.


På lediga stunder spelade vi DOOM i det lokala novellnätverket. Vi kunde efter stängningsdags på en fredag - efter att ha inhandlat nödvändig proviant från McDonalds - släcka ner och sätta oss ner vid fyra till fem datorer placerade lite varstans i lokalerna. 1 i affären 2 på kontoret och 2 i källaren. På med extra högtalare och MIDI anslutning till synten och sen satte vi igång att krossa monster. Bästa datorspelupplevelsen någonsin. Hutlöst kul. 


Musik var ett stort intresse och tack vare Toffe och Mats (som ju kunde spela) satte vi ihop en liten orkester. Acke på Keyboard, Toffe på Gitarr, Mats på Bas och Dragspel, Erik på Trummor och Jesper bistod med sång. Vi repade och repade och hade som mål att bli tillräckligt bra att vi fick betalt för att spela. Vi lyckades. Vi spelade på både Bröllop , Studentbal och andra fester. Festen på KG´s Ägg inte att förglömma.


Slim & Lisa gav ut en skiva med omslag gjort hos oss.

På Singelskivan (BS001) SLIM & LISA - Bäst och vackrast kan man läsa: ”Omslag gjort på Calamus / Atari st från DITT & DATA”


PC blev alltmer dominerande. MS-DOS och Windows tog över. Trogna Atarianvändare sadlade om och köpte 386 baserade maskiner. Ditt & Data hade en egen serie som vi satte ihop i källaren.Eleganta svarta midi-tower. Nu blev det mycket add-ons.Jag drömmer fortfarande om SoundBlaster.

Processorer byttes ut för att öka klockfrekvensen. Vi diskuterade 386 SX eller DX , 25,33 eller 66 Mhz. Sedan följde 486. Grafikkort byttes ut för att kunna köra nya ritprogram. Internminne kunde man aldrig ha för mycket. På den tiden hade man SIM och SIP.

Ibland blev det så tokigt att ett företag kunde besluta sig för att uppgradera en äldre version av MS-Word till en nyare vilket medförda att alla datorer måste bytas ut på grund av att de inte klarade kraven som den nya versionen av programvaran ställde. I viss mån gäller det väl fortfarande men på den här tiden kostade en PC av standardmodell inga småsummor.


Personliga skäl fick mig åter att vilja flytta. Affären rullade på men behövde nytt blod. Bröderna Åqvist,  Erik och Johan, tog över 1995 och namnet på affären ändrades till Åqvist Data.

 


Nicklastorp, Nättraby (1995-1998)



Aktiebolaget fanns fortfarande kvar. Åqvist hade köpt lager och inventarier.

Av en slump blev nu DITT & DATA i Linköping AB ett bolag som drev Golfrestaurang i Allatorp utanför Karlskrona. Revisorn fanns tillhanda och verksamhetsbeskrivningen utökades till att omfatta även restaurangrörelse.

Själva grundtanken med DITT & DATA var dock borta och någon dataverksamhet förekom inte alls.


Lärorikt och roligt var det även med golfrestaurang.

Laskmästaren Philips dök upp också här och byggde en bardisk och fixade Julbord. Ibland undrar jag vad DITT & DATA varit om inte Philip funnits. Inte detsamma - den saken är säker. 


Många glada stunder och härliga fester. Tidiga morgnar och sena kvällar .... och en massa golf. Vem kan glömma den första Falcon Eclectic festen. Vilken ynnest att få uppleva när Mats Andersson, Niklas Södergren och Danne Weinberger släpper loss i ett luftgitarrnummer i den högre skolan..


När sedan restaurangverksamheten upphörde 1998 lades DITT & DATA i Linköping AB i malpåse i väntan på bättre tider. Då dessa inte ville infinna sig avvecklades bolaget 2006.



Karlskrona Februari 2011


Axel Lundqvist


Fr v      Acke, Julius, Micke, Staffan, Olof

      Johan och Erik samtalar med Stephen.

    Erik på trummor och Axel på keyboard